NÅGRA LEGENDER FRÅN CYPERN

Friarna gav sig iväg, men källan var nästan omöjlig att hitta. Några dagar senare var det inte någon adelsman som först återvände till palatset, utan en fattig, renhjärtad ung man. Han överlämnade kannan till kungen, som han hade hämtat från Karpaz-regionens djup efter att ha övervunnit otaliga svårigheter. Rasande över tanken på att hans dotter skulle gifta sig med en fattig man, ryckte kungen till sig kannan, hällde vattnet över den unge mannen och förbannade honom. Marken där vattnet föll förvandlades omedelbart till ett bottenlöst träsk. Medan den unge mannen sjönk ner i gyttjan sträckte han en sista gång upp handen mot himlen i trots mot denna orättvisa. I just det ögonblicket förvandlades hans fem utsträckta fingrar till sten och reste sig uppåt för att bilda det som idag kallas Femfingersbergen.

En annan person som förknippas med slottet är drottning Recina av Cypern, som var lika ökänd för sin grymhet som för sin skönhet. Fast besluten att hålla slottets hemliga gångar – och platsen för det 101:a rummet – dolda för alla, ska hon enligt sägnen ha beordrat att alla arbetare och lojala vakter som byggt fästningen skulle kastas till sin död från ett fönster med utsikt över avgrunden vid slottets högsta punkt, för att säkerställa att hemligheten skulle dö med dem.

Med tiden märkte drottningen att såren på hennes hund – som också led av spetälska – hade börjat läka. En morgon följde hon, driven av nyfikenhet, efter djuret och upptäckte att det badade och drack ur en gömd källa vid foten av berget. Fylld av hopp badade drottningen i vattnet från denna helande källa och återfick mirakulöst sin forna hälsa och skönhet. Som ett tecken på tacksamhet lät hon uppföra klostret St. Johannes Chrysostomos alldeles intill källan – en byggnad som står kvar än i dag.

Högt uppe på klipporna med utsikt över Kyrenias djupblå vatten står Hz. Ömers grav som huvudpersonen i en tyst berättelse som sträcker sig från det förflutna till nutiden. Med berättelser som viskas av vågorna, böner som bärs av vinden och de bestående spåren från århundraden inbjuder denna heliga plats besökarna till en andlig resa in i historiens djup. Enligt legenden var det här som sahaba (profetens följeslagare) – som anlände till Cypern under Hz. Ömers tid för att sprida islams budskap – mötte sitt martyrskap. Idag tycks tiden gå långsammare i gravens fridfulla atmosfär; när havets blå färg möter himlen befinner man sig omgiven av både historia och en oändlig, djup tystnad. Hz. Ömers grav är mer än bara en stenkonstruktion; den är ett levande minne – vid Kyrenias kust – av tro, självuppoffring och en andlig berättelse som har återgivits i århundraden.